Henrik Zetterberg: Om nya framsteg inom Alzheimerforskningen

I över 15 år har Henrik Zetterberg fokuserat på att utveckla biomarkörer för Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar, och blivit en av världens främsta experter inom området. Under hans ledning arbetar forskare vid Göteborgs universitet och University College London med att ta fram objektiva och kvantitativa tester för att mäta graden av hjärnförändringar vid Alzheimers sjukdom och andra demensorsakande sjukdomar. Sedan 2019 har Henrik och hans kollegor i Göteborg, Lund, London, och Wisconsin arbetat med ett stort antal forskningsstudier för att hitta biomarkörer som kan spåra tidig Alzheimer sjukdom i enkla blodtest. Sommaren 2025 nåddes en historisk milstolpe i projektet när forskarnas biomarkörtest, efter att ha konfirmerats av forskarkollegor och diagnostikföretag över hela världen, godkändes att bli en del av den svenska sjukvårdens kliniska rutin - med start på Sahlgrenska Universitetssjukhusets neurokemiska labb vid Mölndals sjukhus.

– Det är stort och spännande att vi efter år av forskningsstudier, där vi har vridit och vänt på allt, har kunnat ta processen vidare till ett faktiskt test som nu ska användas i klinisk sjukvård vid vårdcentraler och sjukhus, berättar Henrik.

– Vid Alzheimers sjukdom blir tau-proteinet som finns i hjärnans nervceller onormalt fosforylerat, och vårt test mäter just detta protein i ett vanligt blodprov.

I forskningsstudier har Henrik och hans kollegor kunnat påvisa att förhöjda nivåer av P-tau217 i ryggvätska och blod, där tau är fosforylerat vid aminosyraposition 217, är en biomarkör för att diagnosticera Alzheimers sjukdom.

– Genom att kunna slå fast att förhöjda nivåer av P-tau217 är specifikt för Alzheimers sjukdom, och inte för andra neurodegenerativa sjukdomar, är det lättare att ställa rätt diagnos. Sedan tidigare vet vi att plasma neurofilament light protein (NFL) är en indikator på neurodegenerativ sjukdom, att progranulin spelar en viktig roll vid pannlobsdemens, och att plasma gliafbrillärt surt protein (GFAP) är en markör för astrocyter, vilket nu också erbjuds i klinisk rutin så att även andra hjärnsjukdomar kan hittas.

Genom sitt mångåriga engagemang och framgångsrika forskningsarbete inom Alzheimers sjukdom har Henrik vid ett flertal tillfällen uppmärksammats både nationellt och internationellt för sitt arbete. Vid en ceremoni i Stockholm i september 2024, där världens mest framstående Alzheimerforskare deltog, tilldelades Henrik det prestigefyllda ”The Goodes Prize” - Alzheimerforskningens ”nobelpris” - som delas ut årligen av amerikanska Alzheimer's Drug Discovery Foundation (ADDF). Två månader senare blev han invald som ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien. 

– Det är såklart ärofullt att både ta emot ”The Goodes Prize” och bli invald i Kungliga Vetenskapsakademien, och jag ser det som ett kvitto på det arbete som har lagts ner genom åren. Med de framsteg som nu har gjorts, inte bara avseende enklare blodtester, utan även inom läkemedel känner jag mig hoppfull inför framtiden.‍

Svenskproducerat läkemedel‍

Henrik lyfter framförallt fram läkemedlen lecanemab, som är utvecklat av svensken Lars Lannfelt och hans forskarlag i Uppsala, och Eli Lillys läkemedel Kisunla (donanemab-azbt) som bromsar sjukdomsprocessen och kan, om läkemedlet sätts in tidigt, stoppa processen.

– Kombinationen av att man vid lindrig kognitiv svikt snart kan göra en basal minnesutredning med blodbaserad diagnostik och samtidigt snabbutreda patienter för att starta antikroppbehandlingar är spännande. De nya läkemedlen bromsar upp symptomgivande Alzheimer med 30 procent. Samtidigt kan en så kallad multidomän livsstilsintervention, som kombinerar insatser inom flera områden, minska risken för demens med mellan 25 och 30 procent enligt studier från Karolinska Institutet, säger Henrik.

Lecanemab och donanameb är godkända av den amerikanska och europeiska läkemedelsmyndigheten, men finns ännu inte i svensk rutinsjukvård, trots att lecanemab utvecklades i Sverige. 

– Att vi nu mycket lättare kan diagnostisera tidig Alzheimers sjukdom, men inte har tillgång till godkänd bromsmedicin är ett problem och ett etiskt dilemma då vi i princip lämnar diagnostiserade patienter i sticket. När lecanemab väl blir godkänt i Sverige är det många patienter som inte längre kommer vara lämpliga kandidater för läkemedlet för att de helt enkelt har blivit för sjuka.

– Om kostnaden är ett skäl till att ett godkännande dröjer ska vi komma ihåg att demenssjukdomar kräver vård och omsorg dygnet runt. Kan man skjuta fram vården flera år sparar kommunerna stora pengar. Problemet är att läkemedelskostnaderna hamnar på landstingen och inte kommunerna. Tänk även på allt lidande för patienter och deras familjer.

Idag finns det upp till 150 000 demenssjuka i Sverige, varav cirka 100 000 har Alzheimers sjukdom. En av dem är Henriks pappa Dennis Zetterberg som diagnostiserades med Alzheimers sjukdom när Henrik hade kommit halvvägs i sin yrkeskarriär.

– Även med min kunskap inom området var det i början väldigt svårt att se vad som var på gång, inte minst då allt sammanföll med en höftledsoperation och muskelreumatism som behandlades med kortison. Men till slut blev det tydligt.

‍Viktigt med omvårdnad‍

Dennis lever idag med svår närminnessvikt där han minns händelser som inträffade för länge sedan, men glömmer bort samtal som inträffade bara några minuter tidigare.

– Pappas sjukdom har nu gått för långt för att han ska vara en kandidat för bromsmedicin, men han har ändå fått en fin demens utan ångest, oro och personlighetsförändringar. Han är sig lik och har kvar sin underbara humor och optimism. Min mamma är också helt fantastisk. Det är viktigt att inte glömma bort omvårdnadsaspekten, där vi tar hand om demenssjuka och får dem att känna sig trygga. Hormoner och signalsubstanser som främjar lugn, harmoni och välbefinnande kommer från andra delar av kroppen.

Hösten 2025 är Henrik involverad i olika forskningsprojekt, bland annat i ett internationellt projekt i Indien som med stöd från bland annat miljardären Bill Gates arbetar för att det nya blodtestet för spårning av tidig Alzheimer sjukdom ska bli godkänt i Indien, och för att mer forskning ska genomföras där. Vid Göteborgs universitet fortsätter arbetet med forskningsstudien REAL AD, som leds av Henriks professorskollega Michael Schöll, för att identifiera Alzheimers sjukdom tidigt, och andra projekt där målet är att hitta bättre biomarkörer för neurodegenerativa sjukdomar som inte är Alzheimers sjukdom.

– Vi tittar bland annat på proteinet alfa-synuklein som i samband med Parkinsons sjukdom (PD) hopar sig onormalt och bildar klumpar i nervcellerna. Ett annat protein som vi forskar kring är TDP-43 som vid felveckning och ackumulering i cellerna är en central del av patologin vid ALS och den Alzheimer-liknande sjukdomen LATE, limbic-predominant age-associated TDP-43 encephalopathy, som drabbar äldre personer.

– I forskningsvärlden görs nu flera framsteg som kommer påverka tusentals människor framöver. I USA pågår en spännande studie, AHEAD, som testar om en prövningsbehandling kan bromsa eller stoppa de tidigaste hjärnförändringarna vid Alzheimers sjukdom hos personer med högre risk att utveckla sjukdomen senare i livet.