Barncancerforskaren Ann Nordgren: Fortsätter jakten på medfödda genetiska orsaker till barncancer

I flera decennier har Ann Nordgren varit en av huvudfigurerna inom den svenska barncancerforskningen. Idag kombinerar hon arbetet som överläkare på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg med professur och forskningstjänst vid Sahlgrenska Akademin och Karolinska Institutet.

– Lite förenklat så arbetar jag till stor del med att försöka förstå varför barn får cancer, och varför vissa barn föds med missbildningar och intellektuell funktionsnedsättning, förklarar Ann.

Med en mamma som arbetade på barnsjukhuset i Göteborg fick Ann redan som barn en inblick i sjuka barns tillstånd och kamp, och bestämde sig tidigt för att utbilda sig till läkare och på något sätt hjälpa sjuka barn.

– Mamma pratade ofta om barnen och ibland fick jag följa med henne till arbetet. Att se och träffa sjuka barn satte avtryck. Idag botas 85 procent av alla barn som får cancer i västvärlden tack vare forskning och förbättrad sjukvård, men på den tiden var andelen barn som överlevde mycket lägre. Jag var inte gammal när jag var fast övertygad om att bli läkare.

Sista året av läkarutbildningen genomförde Ann i Stockholm där hon sedan blev kvar och gjorde sin avhandling inom klinisk genetik vid Karolinska Institutet i mitten av 1990-talet. I över 30 år har hon arbetat som både forskare och läkare med inriktning på klinisk genetik.

– I mitt arbete som klinisk genetiker utreder jag barn med olika genetiska syndrom. I laboratoriet vid Karolinska Institutet genomför vi genetiska analyser, och jag träffar patienter för utredning eller där vi genom noggrann klinisk undersökning, blodprov och genetisk analys har hittat en genetisk diagnos.

Till en början fokuserade Ann främst på barn med cancerdiagnos, men när hon upptäckte att samma gener som muteras i cancerceller även förändras hos barn med olika syndrom har hon vidgat sitt arbetsområde. Idag är hon även aktiv inom arbetet kring att förbättra livssituationen för individer med sällsynta hälsotillstånd som bland annat innefattar olika syndrom med ökad cancerrisk.

– Det var just det här sambandet mellan muterade celler i barncancer och medfödda förändringar hos barn med syndrom som väckte mitt intresse för sällsynta hälsotillstånd. Under lång tid trodde vi att det var en slump att barn fick cancer, men nu upptäcker vi mer och mer att det finns flera olika orsaker och att en del av dem är genetiska och ärftliga.

Studie om Downs syndrom

Ann är gruppledare på Sahlgrenska Akademin och Karolinska Institutet för forskningsgrupper som studerar sällsynta diagnoser både kliniskt och på molekylär nivå för att förbättra genetisk diagnostik, öka kunskapen om genotyp-fenotyp korrelationer, och förstå mer om de biologiska mekanismer som leder till sjukdom.

– Vi vet att barn med Downs syndrom löper 20 gånger förhöjd risk att få leukemi av typen ALL, 500 gånger ökad risk att få AML innan de fyller fem år, och ökad risk att få testikelcancer. Just nu arbetar vi med en av de största studierna i världen inom detta område där vi har tittat på 9742 individer med Downs syndrom i syfte att hitta nya preventions- och behandlingsstrategier för dessa individer.

I flera år har Ann varit engagerad i den nationella kraftsamlingen Genomic Medicine Sweden (GMS) som verkar för att fler patienter i Sverige ska få tillgång till bred gensekvensering som kan leda till bättre diagnostik och mer individanpassad behandling. Genom sitt intresse för genetisk barncancerpredisposition, det vill säga en medfödd ökad risk att få barncancer, ledde Ann den stora forskningsstudien GMS ChiCaP, Childhood Cancer Predisposition, mellan 2020 och 2024 i syfte att hitta medfödda förändringar så tidigt som möjligt, och på så sätt kunna påverka och anpassa behandling, medicinering, och strålning för att rädda liv och öka livskvalitén. Över 500 barn med solida tumörer, inklusive tumörer i centrala nervsystemet (CNS), och leukemier analyserades genom helgenomsekvensering för att undersöka förekomst och klinisk betydelse av medfödda genetiska varianter.

– Med hjälp av blodprover analyserade vi barnens arvsmassa och letade efter medfödda förändringar i 189 olika gener som vi vet ökar risken för barncancer. Resultatet från de 309 första barnen visade att 11 procent har en genetisk predisposition. Studien som finansierades av Barncancerfonden ledde till att helgenomsekvensering numera är klinisk rutin i Sverige för alla barn med cancer. På så sätt kan vi rutinmässigt kartlägga mutationer i tumörceller och bakomliggande medfödda genetiska orsaker till barncancer som kan vara av värde för barnets behandling och uppföljning.

Nya upptäcker i arvsmassan

Forskning kring medfödda förändringar är ett relativt ungt och växande forskningsområde, där forskare ständigt gör nya upptäckter i den medfödda genetiska arvsmassan. Bland de 500 första barnen som undersöktes i ChiCaP fanns det 50 barn där andra barn i den nära familjen eller släkten hade haft barncancer och ytterligare 100 barn som utöver barncancer har andra symtom som innebär misstanke om bakomliggande genetiska tillstånd.

– Det är ovanligt att få cancer när du är barn, i Sverige är det endast 350 barn om året som drabbas av cancer och de flesta som drabbas är väldigt unga.  Att det då finns flera barn i samma familj med cancer är anmärkningsvärt, och något som vi måste studera vidare.

I december 2024 tilldelades Ann och hennes kollegor i GMS ChiCaP-teamet sex miljoner kronor av Barncancerfonden för att förbättra diagnostiken och omhändertagandet av barn som har en medfödd ökad risk att utveckla cancer.

– Barn som har en medfödd ökad risk har ärvt förändringar i sina gener som påverkar kroppens förmåga att kontrollera celldelning eller reparera skador i arvsmassan. Med hjälp av avancerad genteknik, longread-sekvensering, kan vi nu komma åt delar av arvsmassan som tidigare varit osynlig i syfte att hitta fler genetiska faktorer som ännu inte är upptäckta.

Under de kommande åren vill Ann fortsätta karaktärisera medfödda förändringar hos barn, kartlägga upplevelser kring genetisk testning bland barn och föräldrar, och finna svar på varför många individer som har haft cancer som barn får svåra biverkningar senare i livet.

– Jag vill ta reda på om det finns ett samband mellan medfödda genetiska orsaker, behandling och biverkningar, och om det går att minska risken för biverkningar. Det är fortfarande lika roligt att forska, och det är ännu mer intressant idag eftersom forskningsprojekten är mer multidisciplinära.